Warning: file_get_contents(/home/u/u3284671/www/_productFeeds/data/adtraction_bokus_productFeedCategorised_bikelife.json): failed to open stream: No such file or directory in /home/bikelife/public_html/wp-content/themes/bike-life-black-edition-v.1.0/single-default.php on line 4

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/bikelife/public_html/wp-content/themes/bike-life-black-edition-v.1.0/single-default.php on line 6

Väl talat om Tour du Faso

Vid det här laget har väl de flesta av er sett dokumentären om Tour du Faso på UR Play. Det är nu jag ska ställa frågan följt av uppmaningen; ”Inte? Gör det!”.

Det känns dock inte nödvändigt att hävda att man som cykelintresserad måste se den. Kan tyckas vara en märklig sak att säga när den har allt som man rimligtvis kunde kräva av en dokumentär från ett tufft cykellopp. En klunga, surret från hjul och drivlinor, svettiga cyklister. Vi brukar ju inte kräva så mycket trots allt.

Det som slog mig när jag såg dokumentären var allt det som fanns precis framför kameran men inte togs upp av berättaren. Istället för att få se de inhemska cyklisterna som tävlar och tränar med helt annan utrustning och andra förutsättningar så får vi istället följa en gnällig tysk. Européerna har dock riktigt svårt att acklimatisera sig till värmen inledningsvis vilket ändå gör dem intressanta inledingsvis.

Privilegierade vita män med bra utrustning och alla nödvändiga förutsättningar för att lyckas med internationella cykelkarriärer, kallade jag dem intressanta? Det konstigaste är väl kanske hur uppenbart det hela tiden visas att de finns något mer intressant utanför kamerans ramar. Det konstateras gång på gång av européerna själva hur stor skillnaden är i standard och förutsättningarna.

Det hade ju kunnat vara mer intressant om berättelsen fått handla om en cyklist ifrån Burkina Faso som inte har samma sponsring eller support från ett team. Det hade ju kunnat vara mer intressant om dokumentären handlat om cyklisten som efter varje etapp tvättar sin cykel själv, lagar sin mat själv och inte bor på hotell. Det fanns helt enkelt så mycket mer intressant som vi aldrig får se. Nu ska jag inte ranta mer utan hänvisar istället till Emma Grey Munthe som säger det så bra.

 

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *