Gravel: 6 saker du inte vill missa om nya trenden

De senaste åren har en helt ny trend vuxit fram inom cykel. Gravel kan mest liknas vid en vidareutveckling och härlig mutation mellan cyclocross och landsvägscykel. Och nu är vi landsvägscyklister i norra Europa inte längre bundna till att endast cykla utomhus under några få månader om året. Häng med på en genomgång i vad gravelcykling faktiskt innebär.

Vad är en gravelcykel?

Gravelbikes översätts ofta till gruscyklar på svenska, och ser du denna beteckning så är det med all sannolikhet samma sak. Det som gör gravelbiken så speciell är att den kombinerar mountainbikens fina terrängegenskaper, där den hanterar grövre terräng med ren briljans, med den klassiska landsvägscykelns fina aerodynamik. Det här ger hög hastighet och glädje även på mer släta underlag.

Just däcken är en stor del av det som skiljer en gravel från en landsvägscykel. En gruscykel har plats för betydligt större däck, i storlek 700c inte sällan upp till både 42 millimeter. Går du dessutom ner i hjulstorlek till 650b, alltså det som kallas 27,5″ så kommer du ofta upp mot ännu bredare däck, i många fall upp över 50 millimeter, vilket är lika med ett brett mountainbikedäck.

Att välja en gravelbike idag är dock inte alltid förenat med en vilja att mata grusväg mil efter mil. För många handlar det lika mycket om att hitta en bra pendlarcykel som fungerar i alla väder, sommar som vinter, höst som vår. Precis som nämnts tidigare har den mountainbikens fördelar minus nackdelar som underhållskrävande fjädring samt eliminering av den mer upprätta sittställningen, något som skapar större luftmotstånd och därmed lägre hastigheter.

Vad skiljer en gravel och en cyclocross?

Medan cyclocrossen från början har utvecklats för tävling, har graveln redan från start tagits fram för vara mer allround och ett verkligt alternativ till en vardagscykel. I många fall påminner en cyclocross och en gravel om varandra, även om cyclocrossen inte sällan har en ännu mer aggressiv sittställning. Det gör att den påminner ännu mer om en tävlingscykel ämnad för landsväg. En gravel däremot har oftast plats för bredare däck än de 33 millimeter, som är vanligt förekommande på CX-cyklarna.

En gravel har också ytterligare en viktig punkt, den kommer förberedd med en massa extra fästpunkter i ramen. Dessa kan du använda till allt från att fästa extra flaskhållare under exempelvis diagonalröret eller för att montera stänkskärmar. Eller varför inte montera väskor och ge dig ut på bikepacking för att upptäcka mer än bara de gamla vanliga vägarna.

Som sagt, både cyclocross och gravel är gjorda för grusvägar, men där den förstnämnda fokuserar på tävling, och den andra på allt från de nya populära gravelloppen till pendling och bikepacking-äventyr.

Vilken gravelbike ska jag välja?

Det här är en fråga som förtjänar en helt egen artikel. Sanningen är helt beroende på vilka behov du har. För det finns ett antal frågor du bör ställa dig innan du köper en gravel. Vill du ha en cykel för att pendla till jobb eller skola varje dag, eller vill du bikepacka, eller vill du till och med tävla i de gravellopp som nu börjar dyka upp lite varstans? Vad du svarar här avgör allt från materialval i ramen till vilken växelgrupp och vilka bromsar du ska satsa på.

Material

En gravelbike kommer inte sällan i alla möjliga material, även om aluminium och kolfiber är de vanligaste idag. Dessutom finns det ett flertal modeller som tillverkas i titan, som är ett lätt men samtidigt oerhört starkt material. Det går också att hitta cyklar som är tillverkade i stål, även om dessa inte är lika vanliga idag. Kolfiber är, precis som alltid annars, det dyraste valet tillsammans med titan. Aluminium fungerar dock väldigt bra som en instegsmodell för den nyfikna.

Bromsar

Så gott som alla gravelbikes idag kommer med skivbromsar. Dessa gör det betydligt enklare att bromsa i alla typer av väder, framför allt när det regnar och är blött och lerigt – då ger skivbromsar betydligt bättre bromsverkan än de gamla fälgbromsarna, som nu helt börjar försvinna även bland landsvägscyklar. Men valet stannar inte här (om det ens är ett val), utan här kommer nästa val som måste göras. Ska du ha mekaniska eller hydrauliska skivbromsar?

Mekaniska bromsar är betydligt billigare, och de styrs med hjälp av en vajer som spänns och som då klämmer åt med ett bromsok kring en bromsskiva. Medan priset är fördelen, är bromseffekten den mindre smickrande sidan. Det här är bromsar som behöver justeras regelbundet, och det är svårt att få till mjukar inbromsningar.

I sådana fall är hydrauliska bromsar rätt val. Här finns istället möjlighet att med bara ett finger få till kraftiga inbromsningar samtidigt som de är mer eller mindre självjusterande. Nackdelen är att de är dyrare, samt vid service kräver lite mer underhåll än en mekanisk broms.

Växlar

Till sist bör du också ta en funderare på vilka växlar du vill ha. Det finns en uppsjö växlar från de tre stora leverantörerna Shimano, SRAM och Campagnolo. Vad du väljer här är i mångt och mycket en smaksak, och även om de skiljer sig en hel del så är det inte svårare än att det går lära om på bara några minuter kring hur du växlar. Istället hamnar valet säkerligen på om du vill ha mekaniska växlar eller du vill ha en elektronisk växelgrupp. Dessa är, precis som de hydrauliska bromsarna, självjusterande och väldigt exakta i sin växling.

Vilka pedaler ska jag ha till en gravelbike?

Beroende på vad du vill använda cykeln till, är rekommendationen ändå att välja någon form av klickpedal som gör att du sitter fast. Det kan låta läskigt för någon som aldrig testat, men man vänjer sig fort. Och när man väl har vant sig, då vill man inte längre gå tillbaka. Det finns en uppsjö tillverkare av klickpedaler, och Shimano är den största och populäraste av dessa. De har system för både landsväg och mountainbike.

Rekommendationen är ändå att titta på MTB-varianterna i SPD-familjen. Inte minst med tanke på att en gravel är tänkt att användas på grusväg och i enklare terräng. En landsvägssko blir helt enkelt närmast omöjlig att gå i på grusväg medan en mountainbikesko gör sig fullt acceptabel att promenera med om olyckan skulle vara framme och cykeln blir obrukbar.

Som tur är finns det också bra kombipedaler att köpa. Dessa kombinerar Shimanos SPD-teknik med klassiska, vanliga platta pedaler, vilket gör att du kan använda dina vanliga skor om det är lämpligt, exempelvis för vardagspendling.

Vilka cykelskor ska jag ha till gravel?

Precis som nämnts här ovanför, är rekommendationen att satsa på en mountainbikesko. Dessa är förberedda för exempelvis SPD-klossar, vilket gör att du sitter fast bra i pedalerna. Det här ger dig mer kraft i varje pedalvarv samtidigt som du snabbt kommer vänja dig vid att faktiskt sitta fast och alltid ha ett bra grepp, oavsett väder. Det går naturligtvis bra att även montera landsvägsskor, men dessa är betydligt krångligare att gå i.

Vad är graveldäck, och vad skiljer dem åt?

Graveldäcken har sitt ursprung i cyclocross, en tävlingsform som går på en kortare rundbana på underlag av allt från grus och asfalt till gräs och lera. Härifrån har sedan graveldäcken fått sin utveckling i ett antal olika riktningar, allt beroende på vad du som cyklist har för användningsområde och ambitioner.

Steg 1 – Storlek

Först och främst finns graveldäck i framför allt två olika storlekar, 700c och 650b (28″ och 27,5″), och vad du väljer här beror helt enkelt på vilken hjulstorlek du har. Den stora skillnaden sen kommer i vilken typ av underlag du cyklar på.

Steg 2 – Mönster

En gravelbike är gjord för att kunna användas på asfalt, fint grus, grovt grus, traktorstig och kanske även mer vandringsstig. Underlaget skiljer sig markant, och kort sagt kan man säga att ju hårdare och slätare underlag du kör på, desto slätare och smalare däck kan du använda dig av. Vill du tävla och köra på vägar som är mycket stötiga och innehåller grovt grus, rekommenderar vi att du väljer ett bredare däck med grövre mönster på.

Är du mer ute efter att köra på asfalt eller finare grusvägar, går det välja ett lite smalare däck med mindre mönster på. Det kommer ge dig ett bättre rullmotstånd på snällare vägar vilket gör att du kommer fram utan att vara lika trött.

Dessutom finns det bra semidäck som har lite grövre mönster på sidorna men med en slät yta längst upp på däcket. Dessa är gjorda för att hantera exempelvis leriga förhållanden bra samtidigt som de rullar lätt på slätare underlag.

Steg 3 – Däckbredd

Nästa sak du behöver göra är att kontrollera hur mycket utrymme du har på din cykel. Det är inte säkert att du kan köra med 45 millimetersdäck, utan det beror exempelvis på hur bred din framgaffel är och vad du helt enkelt får plats med. Kontrollera detta med specifikationerna för just din cykel. Dessa finns så gott som alltid att hitta på tillverkarens webbplats.