Foto: Orbea
Guide: Så köper du rätt MTB
Cykelsporten är på frammarsch i Sverige, och mountainbike är inget undantag. Att köpa mountainbike kan lätt uppfattas som en djungel, men med några handfasta råd är det betydligt lättare att hitta rätt. Följ vår guide så kommer du garanterat ha lite mer på fötterna, och förhoppningsvis blir du lite klokare kring vad för cykel det är du ska ha.
Nytt eller begagnat
Den första frågan du bör ställa dig är kanske om du har tänkt köpa nytt från en cykelhandlare, eller om du vill köpa begagnat. Även om begagnat även går att hitta hos din lokala butik, är det kanske ändå mest troligt att du kommer köpa din nya MTB direkt från den förra ägaren.
Cyklar har – beroende på om man är första eller andra ägaren – tyvärr en tendens att snabbt sjunka i värde. Dels brukar butikerna ofta rea ut årets modeller kraftigt i slutet av säsongen, för att på så sätt göra plats för nästa års modeller som kommer in efter nyår. Om det går att fynda en ny – om än lite äldre – cykel direkt hos en handlare, dessutom med garanti och kanske också service som ingår, då är det svårt att sälja en begagnad mountainbike för ett högre pris. Det bör således finns prutmån vid privatköp.
Är du helt ny på cykling i allmänhet och mountainbike i synnerhet, kan det naturligtvis kännas tryggt att lägga sina behov i händerna på en kunnig säljare i den lokala cykelbutiken. En bra säljare kommer inte försöka kränga på dig det dyraste och värsta, utan se till att du får rätt cykel utifrån dina behov och hur du vill cykla. Att dessutom välja den lokala och specialiserade cykelbutiken kommer dessutom sannolikt göra dig igenkänd när du kommer dit nästa gång. Passa på att bygga en bra relation med just din handlare, det gör det hela ännu roligare när du behöver komplettera med kläder, hjälm eller få hjälp med service.
För är det något som du garanterat kommer uppleva, så är det att en mountainbike behöver service. På grund av att den körs i terräng, kommer slitagedelar som kedja, kassett och bromsar att slitas betydligt mer än på exempelvis en landsvägscykel. Dessutom kommer du efter bara några få rundor på din nya cykel märka att du behöver justera vajrar till exempelvis växelreglagen, helt enkelt på grund av att dessa töjs ut något under de första gångerna. En enklare justering av växlar och bromsar brukar därför kunna ingå när du köper en ny cykel av din handlare.
Hardtail och heldämpat
När du väl vet om du ska köpa nytt eller begagnat, är det dags att börja överväga vad för cykel du är ute efter avseende dämpning. Kortfattat kan man säga, att det finns hardtail där cykeln har en dämpare på framhjulet men där bakhjulet är stelt. Sedan finns det heldämpat som även har stötdämpning på bakhjulet. Det finns också helstela cyklar med en stel framgaffel, dock är dessa relativt ovanliga, och du kommer garanterat få mer glädje av din cykling med åtminstone en dämpad framgaffel.
De flesta mountainbikes som du kan köpa idag har möjligheten att låsa dämparna, både fram och bak. Det här gör att du kommer få en så gott som helstel cykel, vilket är tacksamt i uppförsbackar, då du slipper trampa ner energi i dämparna istället för i hjulen och vidare ner i marken. Många tillverkare erbjuder dessutom idag så kallad remote lockout, vilket gör att du enkelt låser båda dämparna från ett reglage på styret.
Hardtail
För några år sedan såg vi mestadels hardtails i skogarna under tävlingar, även om detta har jämnats ut en del de senaste åren. Fördelen med en hardtail är att den helt enkelt väger mindre än en heldämpad cykel. Den kommer också bli lite rappare under igångdrag när man snabbt vill accelerera. Dock kommer den (naturligt) också att vara lite mer stötig än en heldämpad dito, och du som cyklist kommer helt enkelt själv få agera dämpare i större utsträckning än om du kör med dämpare även bak.
Heldämpat, FS eller fullgung
Att köra heldämpat är däremot en upplevelse. Istället för att ben och bål ska agera dämpare, kommer du få hjälp med detta av cykeln. Du kommer i större utsträckning kunna sitta ner och trampa över rötter, och du kommer få bättre markkontakt med bakhjulet, vilket i sin tur leder till att du sannolikt kommer att köra snabbare. Men om en hardtail är lätt, kommer en heldämpad mountainbike att bli betydligt tyngre på grund av det extra material och den teknik som trots allt sitter i den bakre dämparen.
Är du ute efter en billigare och lättare cykel som kräver minimalt med underhåll, satsa på en hardtail. Vill du däremot kunna stå på mer utför och över stenar och rötter och helt enkelt få en behagligare resa? Satsa då på en heldämpad cykel.
XCO, stigcykel, all mountain…
Hur cyklar du? Eller kanske, hur vill du egentligen cykla? Har du tänkt nöta cykeln på grusvägar i höga hastigheter och kunna klättra snabbt uppför, eller söker du en bekvämare sittställning med mer fjädring (det som kallas fjädringsväg) för att använda på stigarna? Eller är du egentligen ute efter att kunna ta liften upp på berget och cykla mycket utför? Det här är en fråga du bör svara på ganska omgående, långt före hjulstorlek och övriga komponenter. Det kommer nämligen avgöra vilken typ av cykel du ska köpa. Beroende på hur du vill använda din mountainbike, finns det ett antal olika begrepp att känna till.
XCO eller cross country
Det här är en cykel som är gjord för dig som vill tävla på ett eller annat sätt. Kanske köra motionslopp, eller bara använda cykeln till dina egna personliga träningspass. XCO finns både som hardtail och heldämpad. Här sitter du ganska framåtlutad för att få ett lågt luftmotstånd, och även om det finns gott om dämpning i dessa cyklar så är det den kategorin som har kortast fjädringsväg.
Stigcykel
Även om alla mountainbikes sannolikt kommer användas på stigar i någon form, är stigcykeln för dig som vill ha en heldämpad cykel men med lite mer fjädringsväg och en något mer upprätt sittställning jämfört med en XCO. Det här är en cykel som är den perfekta kompromissen mellan en snabb tävlingscykel och en mer dämpad all mountain-hoj.
All mountain och enduro
Nu kommer jag säkerligen få några arga kommentarer för att jag buntar ihop dessa båda, men faktum är att det inte skiljer extremt mycket mellan dem. Enduro-hojen (nej, inte motorcykeln) har lite längre fjädringsväg än sin kompis AM. Båda är dock mer dämpade än stigcykeln och mer anpassade för att köra utför, även om de duger alldeles utmärkt till att klättra med också.
Downhill
Ska du bara köra riktigt snabbt utför för att sedan ta liften upp igen, då är det en downhill-cykel du förmodligen köper. Men det här är sällan förstavalet, och mer troligt är att du istället väljer att titta på en AM eller enduro. I downhillcykeln får du en relativt tung cykel men som i gengäld tål rejält hårda tag och tuffa stötar.
Storlek på hjulen
Att behöva bry sig om storleken på hjulen har aldrig varit ett problem. Åtminstone inte fram till 2010-talet. Plötsligt började det dyka upp något annat än de 26-tummare som alltid har varit standard inom MTB. Nu fanns det plötsligt så kallade 29er i var och varannan butik. Dessa 29-tummare skar med rakbladsvass precision hela MTB-sfären i två delar. De som var för. Och de som var emot. Det blev en vattendelare av rang.
Varför nu detta? Kort och gott för att ett större hjul lättare rullar över hinder. Och i takt med att långloppen växte, och att Cykelvasan blev mer eller mindre standard för varje mountainbiker med lite överlevnadsinstinkt, så såg också dessa 29ers sin stora framgång. Planerar du att köra mer distanser på grus- och skogsvägar så kommer de större hjulen definitivt till sin rätt. Är planen att köra mer teknisk stig med många igångdrag, ja då blir 29-tummaren trögare än sitt mindre (men äldre) syskon.
Och när vi trodde att allt var löst, och det äntligen började slutas fred mellan grupperna. Då kom 27,5-tummaren som ett mellanting mellan dessa båda, med fördelen att rulla snabbt och lätt över långa distanser, men samtidigt vara lite mer rapp än 29-tummaren i tekniska partier. Tittar du på dessa är sannolikheten stor att du också kommer ramla över begreppet 650b, vilket är precis samma sak som 27,5″.
Storlek på ramen
Att välja storlek på en racer kräver ganska noggrann mätning, och måtten skiljer sig dessutom lite mellan tillverkare. Det är helt enkelt mer detaljerat där. För MTB är det hela lite lättare. Här är storlekarna inte i centimeter, utan här kör vi på S, M, L och XL.
Här handlar det mycket om tycke och smak, om du föredrar en något större ram eller en mindre. En tumregel är dock att välja den mindre om du hamnar mitt emellan två storlekar. Det kommer helt enkelt bli mer lättkört för dig då.
Det bästa sättet är ändå att besöka din lokala cykelhandlare och be dem att mäta och rekommendera en storlek. Här kommer du också med all sannolikhet kunna prova flera storlekar för att känna vad som faktiskt passar dig bäst.
Material
Kolfiber eller aluminium? Kort sagt kan man säga att kolfiber är dyrare än aluminium. Samtidigt finns det olika kvalitet på båda materialen, och en dyrare alu-cykel kan mycket väl hålla samma kvalitet som en enklare kolfiberram. Det är värt att nämna att utvecklingen har gått framåt bland båda materialen, och en cykel i aluminium kan vara nog så gott för så väl nybörjare som ganska avancerade motionärer.
En sak värd att komma ihåg är att kolfiber faktiskt går att laga. Det är ingenting du gör hemma själv, men det går att lämna in en kolfiberram med en spricka. Aluminium är dock kört.
Så gott som samtliga finare och dyrare cyklar är gjorda i kolfiber. Men återigen, det finns olika kvalitet även på kolfibern, och ju dyrare cykel du köper, desto starkare och lättare kommer materialet vara.
Det som ändå gör att erfarna cyklister hemfaller åt kolfiber är förstås vikten, men också att cykeln blir lite rappare och styvare än en mountainbike av aluminium. Dessutom kommer små vibrationer i ramen att tas upp bättre av kolfiberramen än motsvarigheten i aluminium.
Summa summarum här. Är det en första MTB du är ute efter så kan du gott satsa på en i aluminium med lite finare komponenter. Har du kört ett tag, kommer du med all säkerhet att uppskatta kolfiberns egenskaper på ett annat sätt.
Växlar och bromsar
Inom mountainbike finns det två stora tillverkare av växlar, japanska Shimano och amerikanska SRAM. Vilken du väljer är egentligen av mindre betydelse, det är i mångt och mycket en fråga om tycke och smak. Många har helt enkelt vant sig vid en av dessa och vill därför hålla fast.
Tvådelat, tredelat – eller singelklinga
Hela grejen med mountainbike var från början att kunna cykla i all möjlig terräng, inklusive klättra upp för branta backar i oländig terräng. Utväxlingen enormt viktig, och för att råda bot på detta satte man helt enkelt på en minimal klinga fram och en kassett med blandade storlekar på dreven där bak. För att också ge möjligheten att kunna trampa på bra utför, la man till flera klingor fram för att på så sätt kunna grovt kunna justera utväxlingen. Hur många klingor man haft fram har varierat mellan två och tre. Det här gav två växelreglage på styret, ett för att styra framväxeln och ett för att styra den bakre.
Men för några år sedan kom SRAM med singelklinga fram, alltså bara en enda klinga fram. Istället utökades antalet drev på kassetten bak samt att de största dreven blev betydligt större. Förutom det uppenbara i att man nu blev av med en potentiellt strulande växel och att man därmed förenklade servicen, har också vikten kunnat reduceras genom att slippa ytterligare en växel samt en eller två extra klingor fram.
Idag utrustas fler och fler cyklar med just singelklinga, även om det fortfarande finns kvar många med tvådelat (alltså två klingor fram), och faktiskt även tredelat i viss mån. Vad du väljer är helt enkelt en smaksak, det är bara olika lösningar för att uppnå samma sak.
Det ska vara skivbromsar
Se till att du idag köper en cykel med hydrauliska skivbromsar. Skillnaden mellan att gå från klassiska fälgbromsar (även kallat V-broms), där bromsbeläggen bromsar genom att trycka mot fälgen, till hydrauliska skivbromsar, där bromsbelägg genom ett oljetryck bromsar mot en separat bromsskiva, är enorm. Skillnaden i bromsverkan är till och med så stor att den konservativa landsvägscyklingen nu har valt att gå samma väg.
Framför allt kommer denna skillnad att märkas när det blir blött och halt. I dessa förhållanden försämras fälgbromsarna avsevärt medan skivbromsar behåller sin fantastiska bromseffekt.
Se bara till att bromsarna är hydrauliska och inte mekaniska. Även om de ser snarlika ut, kommer du snabbt märka skillnaden. Hydrauliska bromsar är lite dyrare, men de är å andra sidan nästan underhållsfria eftersom bromsbeläggen alltid kommer hålla samma avstånd till skivan, även när bromsbeläggen slits ner. Du kommer också uppleva att det är lätt att bromsa, det krävs inte mycket kraft, utan det räcker med att använda ett finger.
Kontrollera slitaget
På en cykel slits delar, i synnerhet på en mountainbike som ofta utsätts för stötar, lera, grus och fukt. Det finns sannolikt få saker som är så tråkiga som att köpa en cykel och ganska snabbt inse att drivlinan är sliten; kedjan är uttänjd, kassetten sliten och klingans taggar har rundats av och behöver bytas. Det blir en extra kostnad som du säkert inte hade räknat med från början.
Det behövs väl knappast ens påpekas att det här är problem du helt slipper om du köper en ny cykel hos en handlare. Men har du landat i att det nog ändå är en begagnad cykel du ska köpa, se till att kontrollera kvaliteten på komponenterna. Provcykla! Växla noga igenom alla växlar och känn efter så det inte hoppar. Och testa bromsarna så att dessa tar ordentligt. Är du osäker, ta med en vän som vet vad som är viktigt att kika på.
All vikt är inte samma sorts vikt
Nu närmar vi oss fysik. Inte kroppslig fysik, utan mer av ämnet du läste i skolan. All vikt är inte samma sorts vikt. Anledningen stavas roterande massa. Kortfattat kan man säga att 1 kilogram extra i hjulen är värre än 1 kg extra i ramen. Det har att göra med att det krävs energi för att sätta massa i rotation.
Billiga cyklar har ofta billigare hjul, det vill säga tyngre. Och det här är också en stor anledning till att många erfarna cyklister väljer att köra på kolfiberhjul. Det väger helt enkelt mindre, vilket ger en fördel när det är många igångdrag.
En direkt osund vikthets
Cykelsporten har på många plan drabbats av en vikthets, inte bara kroppsligt utan även materialmässigt. Och det är inte så konstigt. Mycket kring cykel fokuserar på klättringar uppför, och det kan i slutändan bli mycket extra energi som går åt för att driva upp cykel och cyklist för backarna.
För proffsen och elitmotionärer som redan befinner sig på en kroppslig nivå där det inte längre är sunt att minska i vikt, blir naturligtvis cykeln nästa steg för att komma neråt i totalmassa och därmed förenkla cyklingen. Men för de flesta av oss andra finns det betydligt billigare (men inte nödvändigtvis enklare) sätt att minska totalvikten.
Att sänka cykelns vikt några gram kan, utan att överdriva, kosta hundralappar, ja till och med tusenlappar. Men behöver du det. Det är i många fall betydligt billigare att själv minska kroppsmassan bara genom att ta för vana att ta cykeln istället för bilen. Och det är också vikt som ska lyftas upp för backar. Så stirra dig inte blind på hur många gram din sadel väger, se istället till att cykla och ha kul så kommer du dels ha pengar över till annat, och kanske också må betydligt bättre.
Glöm inte det här!
Köper du en cykel begagnat kan du ha tur att få med en massa tillbehör, men räkna inte med det. Köper du en ny cykel är sannolikheten ännu större att du faktiskt behöver komplettera med en hel del extra saker. Så se till att ta i lite extra i totalbudgeten. Kanske tycks det som tråkiga investeringar, men cyklingen blir betydligt roligare om du har bra saker att köra med. Vi har skrivit en annan artikel om det, 9 saker varje ny cyklist behöver ha. Men kortfattat är det här ungefär vad du behöver se till att också köpa.
- Pedaler
Till mångas förtret tycks det sällan ingå pedaler. Men det är så det är. Det finns många olika pedalsystem, och varje system har olika nivåer av kvalitet och vikt. Välj ett par som passar dig. Är du osäker, sikta på Shimanos SPD-system. Det fungerar alltid. - Hjälm
Kanske onödigt att ens behöva förklara varför, men ska du cykla (i skogen) så ska du ha hjälm. Punkt. Det är den billigaste livförsäkringen.
– 6 ovärderliga tips för dig som ska köpa cykelhjälm - Cykelskor
Har du köpt pedaler, kommer du också vilja ha bra skor. Cykelskor har skruvhål för att kunna fästa klossar under skorna. Klossarna klickar du sedan i dina nya SPD-pedaler. Och ja, du vill kunna sitta fast i pedalerna. Det är lite läskigt första gången, men man vänjer sig snabbt, och det är enkelt att klicka ur. Träna hemma eller bredvid en stolpe som du kan hålla i dig i. - Cykelbyxor
Att cykla med riktiga cykelbyxor med en pad i är kanske den bästa upplevelsen du kan få. Slitaget på ändalykten blir betydligt mindre. Och kom ihåg – inga underkläder under cykelbyxorna under några som helst omständigheter.
– Långtest av Core Bib från Rapha - Cykeltröja
Kanske inte lika nödvändigt som cykelbyxorna, men en cykeltröja som är lite längre i ländryggen och med praktiska fickor där bak är närmast ovärderligt. Du slipper bli kall på grund av att tröjan glider upp när du böjer dig framåt, och du har alltid tillgång till praktiska fickor. - Handskar
Ska du köra MTB är det skönt med handskar. Det går naturligtvis köra utan, men för dina händers skull är det värt att köpa handskar som skyddar dina kroppsdelar. - Glasögon
När du kör i skogen är det stor risk att du kommer få grus och kvistar i ansiktet. Du vill inte ha dem i ögonen. Köp glasögon! - Cykelpump
En mindre cykelpump som får plats i en av bakfickorna på cykeltröjan är bra att ha. Kör man mountainbike är man utsatt för punkteringar. De kommer att komma, var så säker. Och du vill inte bli stående två mil ut i skogen utan möjlighet att kunna pumpa upp däcket igen. - Sadelväska
Nedanstående prylar ska förvaras någonstans, och då är en praktisk sadelväska bästa lösningen. Här får du ner det nödvändigaste för att klara av enkla reparationer ute i skogen. - Däckavtagare
Köp dem i plast. De kan vara praktiska för att få av trilskande däck från fälgen. - Slang
Minst en extra slang är bra att ha i sadelväskan. Punkteringarna kommer att dyka upp, och du vill inte stå ute och försöka laga en slang med lagningslappar. Byt slang helt istället. Om du nu vill laga så kan du göra det när du kommer hem.
– Så lagar du snabbt en punktering på rundan - Multiverktyg
Det finns många smidiga multiverktyg som kan hjälpa dig att göra småjusteringar. Det kan vara allt från att sänka sadeln till att justera bromsar eller någon växel. Eller så sitter en pedal löst. Välj en med kedjebrytare så fixar du även kedjan om problem uppstår där. - Kedjeolja
Ingenting du behöver ha med dig ut i skogen, men dina mekaniska delar behöver smörjas. Köp en kedjeolja som du kan applicera när du kommer hem och har tvättat av cykeln. - Flaskhållare
Cyklar kommer inte med flaskhållare. Köp en (eller helst två) så att du kan få med dig nödvändig mängd vätska ut på din tur. - Vattenflaska
Du kommer behöva dricka en hel del under en tur. Fyll två flaskor med vatten och/eller sportdryck så att du kan få i dig energi och vätska under dagen.
