Oväntat: dessa två läkemedel vänder Alzheimers effekt på hjärnan
Forskare har gjort något riktigt spännande i kampen mot Alzheimer – de har visat att två befintliga läkemedel kan vända hjärnskador orsakade av sjukdomen hos möss. Den här upptäckten kan förändra hur vi jobbar med behandlingar för en sjukdom som berör miljontals människor världen över, och det ger en välbehövd gnista av hopp.
Nya insikter från labbet
Forskarna från University of California, San Francisco (UCSF) och Gladstone Institutes har sett att läkemedlen letrozol och irinotekan, som man normalt använder för cancerbehandling, faktiskt kan ha en positiv effekt på Alzheimer. Letrozol används främst vid bröstcancer medan irinotekan riktar sig mot kolon- och lungcancer. Båda läkemedlen visade sig kunna vända vissa genetiska förändringar i hjärnan som Alzheimer utlöser.
Med hjälp av en medicinsk databas kallad Connectivity Map identifierade de dessa läkemedel som möjliga kandidater för att justera de förändrade genuttrycken som är kopplade till Alzheimer. Forskarna jämförde också patientregister för de som fått dessa läkemedel under sin cancerbehandling med uppkomsten av Alzheimer.
Snabbare väg till nya tester
Eftersom letrozol och irinotekan redan är godkända av de amerikanska myndigheterna kan kliniska studier för Alzheimer möjligen komma igång snabbare än vanligt. Det här är en riktig fördel, eftersom det kan betyda att nya behandlingsmetoder kommer fortare till dem som behöver dem.
Marina Sirota, beräkningsbiolog vid UCSF, säger: “Alzheimer innebär en massa komplexa förändringar i hjärnan, vilket har gjort det svårt att både studera och behandla sjukdomen, men våra beräkningsverktyg hjälpte oss att ta oss an den här komplexiteten.”
Testresultat i djurmodeller
När letrozol och irinotekan testades på musmodeller med Alzheimer blev resultaten verkligen uppmuntrande. Mössen visade inte bara lägre nivåer av de skadliga tauprotein-klumpar som är typiska för Alzheimer, de presterade även bättre i inlärnings- och minnesuppgifter. Genom att kombinera de två läkemedlen kunde forskarna rikta in sig på olika hjärnceller; letrozol hjälpte till att motverka effekterna i neuroner medan irinotekan verkade på gliaceller.
Yadong Huang, neurovetenskapsman vid UCSF och Gladstone, kommenterar: “Alzheimer är troligen resultatet av en mängd förändringar i olika genetiska faktorer och proteiner som tillsammans stör hjärnhälsan.”
Vägen framåt
Trots de lovande resultaten finns det fortfarande en del hinder kvar. Läkemedlen har hittills bara testats på möss, så man behöver vara försiktig med att dra slutsatser om hur de skulle fungera hos människor. Dessutom måste eventuella bieffekter vägas in, särskilt om läkemedlen ska användas utöver sina ursprungliga godkända indikationer.
Nästa steg blir att starta kliniska studier med personer som lider av Alzheimer. Marina Sirota påpekar: “Om helt oberoende datakällor visar på samma vägar och samma läkemedel, då kan vi vara på rätt väg.”
Framtiden för behandlingen
För närvarande lever över 55 miljoner människor med Alzheimer, och antalet förväntas mer än fördubblas under de kommande 25 åren. Att hitta sätt att bromsa eller vända sjukdomssymtomen skulle göra stor skillnad för hjärnhälsa globalt.
Den här forskningen ger inte bara nytt hopp – den markerar också ett viktigt steg framåt i hur vi kan använda befintliga läkemedel mot nya utmaningar. Det öppnar dörrar för vidare utforskning, vilket i slutändan kan leda till behandlingar som förändrar livet för miljontals människor världen över.